Sofies värld

- en roman om filosofins historia. Fast, det är ju bokens innehåll. Här är: - en blogg om (filo)sofies resa.

Langtan.. ehm efter bilder?

Okej. Tankte forsoka lagga upp lite bilder. Forst vill jag bara reda ut dethara med langtan. Jag kan ha hemlangtan, det vill saga sakna ER dar hemma. Jag kan tanka pa saker som finns att gora och mat att ata. Men, det forst namnda da, resulterar i att  en varm kansla av trygghet sprider sig igenom mig. Jag vet att jag har er och, hm, jag erkanner att jag kanner karleken. Fran er. Vilka ER innefattar, ja det behover jag inte specificera. Japp, en skraddarsydd definition for mig. Johanna sa sa sent som idag att hon tyckte att svenska spraket var fattigt i den meningen. For hemlangtan, langtan, klingar inte sorligt och inte heller negativt. Inte som engelskans homesick. Sager nagon har nere att den ar det, ja, da vill jag trosta. Jag berattade for Johanna da vad jag har valt att tillfora svenska spraket for ord, tja, for att beskriva for er att jag inte grater mig till somns. Jo, namligen hemmaabstinens. Bekant? Det borde det vara, ju. Sa nu vet ni. Mamma, jag ar alltid din lilla sparv. Aven om jag tydligen klarar mig ganskajattebra utanfor boet. Tja, for ett tag atminstone. Hehe. 




Marie och Mayflower school complex


Morgonsamling. Vi skulle precis borja sjunga "Eensy weensy spider" som JAG lart dem! Ja, tiden pa skolan. Striktare kladsel, om man sager sa. Fick lana av Marie nar rena trot. Nu, pa Royal Seed, blir jag grymt sketen och svettig. Ingen bryr sig. Minst jag, for gott, de e de.


Jag och nagra barn i narheten av min vardfamilj i Kasoa. Jag bad dem att spexa med mig, men nej. Nar en kamera ar i sikte galler det att le, eller atminstone se sot ut. Helst oskyldig ocksa. Nyfiket barn kan dock inte lata bli att undra vad jag haller pa med. Anledning till fenomenet, ehm, barnens huvudsakliga beteende nar en kamera ar narvarande, kan ni nog gissa er fram till. Ledtrad: Uppfostran spelar in.


Vantrummet pa ett av Accras stora sjukhus. Ja, det var dar som jag, Mia och Johanna spenderade en natt. Fonstrena var fripassage for myggor. Malariamyggen ater om natten. Soft.



Independencesquare pa sjalvstandighetsdagen.



Mia, Johanna och jag pa begravningen. Ja, jag har pa mig en blommig klanning. Ocksa den Maries, men jag maste anpassa mig ibland. Och i vissa fall, gor jag det garna. For andras skull. Men vore tacksam om ni fokuserar pa mina flator. Dom alskar jag!


Foto pa den avlidne pa brostet. Sabina. Reser oss for dans. Snart dansar vi bort till dansgolvet!



Dansa ur sorgen! Lufta. Naomi i mitten.



Sist. Ett mangotrad! Och sa leende barn, forstas. Dom gor det mysigare!



Royal Seed bilder redan, nej. Inte ens pa kameran. Har ju haft fullt upp med att jobba, ju.

Hej, raring!

Jag känner på mig att jag tillhör de som skapar hemmaabstinens ibland. Du skall veta att du är saknad av alla oss här, Jack frågar efter dig allt oftare. Men så länge du trivs med det du gör, så kan jag stå ut med att sakna dig, det blir desto roligare när du kommer hem och berättar (minns att det inte var så länge sedan jag var borta länge från alla jag älskar). Ha det riktigt bra, så får jkag nöja mig med att krama din syster på måndag.

Kramar från alla fansen på Onsala!

Du har vuxit ser jag. Bra.

Kom hem innan du vuxit klart, men inte för tidigt.



Chô Tämmm

klänning =)



F

nu är jag äntligen ifatt, och förbi. för man ligger väl steget före om man går in på en ouppdaterad blogg? det värsta är att alla nog har gått i mål på min egna, eller inte alla - pappa och siss är trogna läsare som tappert tittar in fastän det aldrig händer någonting :) kvicka kommentarer avslöjade, hih. men jag leder inte över dig här heller för du är så bäst med mycket och rik text och fina bilder! nu vill jag att det ska bli tjugosjätte maj, jag saknar min siss

Ok! Denna kommentar om att uppfostran spelar in......märktes då vem som har lyckats och inte:)) Måste definitivt ha varit jag:)) Söt är du i klänning - också!

Puss & Kram fr mamzor

Hej Fia :D

Är så avunsjuk på att du får uppleva allt detta :) Borde övertala mor din att vi packar vi med och blir volontärer och gör en insats för de som har det så svårt. Men kan de ha ngn nytta av en datanörd ;)

Härligt att du trivs bättre och alla tycks vara så snälla. Massa Massa kramar S OOOXXXOOO

Oh Sofie! En san klockren beskrivning av hemlangtan! Man vet att de finns dar och man kanner sa starkt att man alskar dem, men inte pa ett sorgligt satt. du satte precis ord pa mina kanslor! Jattespannande att lasa om ditt aventyr, langtar tills vi ses igen! Jag har tankt pa dig. Kramar Karin.