"Otålig"
Jag brukar tåla det mesta. Eller, vad jag vet så är jag inte allergisk mot någonting.
Inför Ghanaresan har jag vaccinerats. Ganska mycket.
- Twinrix, nr 1 (hepatit A + B)
- Twinrix, nr 2
- Imovax, nr 5 (polio)
- BCG (tuberkulos)
- Stamaril (gula febern)
- Meningokockvaccin (hjärnhinneinflammation)
- Typherix (tyfoid feber)
- Dukoral, drickvaccin 2 doser (Kolera och ETEC)
- Lariam, tabletter (malaria)
Allting har gått smärtfritt. Visst är många på samma nivå, men mindre spruträdd än vad jag är går inte att vara. Så smärtfritt, yes. Synd bara att jag ofrivilligt var känslig emot malariatabletterna. Det var få av biverkningarna som inte uppkom. Sömnstörningar, muskelvärk, yrsel, illamående och inte minst känslostörningar! Jag tog den första tabletten i fredags och de två senaste dagarna har jag känt mig olustig och orolig. Det kan jag precis som andra göra, så jag hade inte en tanke på att det kunde ha en konkret förklaring. Jag valde att tro, kanske sanning i det också såklart, att jag led av en plågsam "hannaabstinens". Min tvilling i Australien som kan saknas som satanigatan ibland (OBS! But we're doing great, mihi). Bägaren var på väg att rinna över när jag var på väg hem ifrån pappa. Då blev bröstet plötsligt jättetungt och jag fick svårt att andas, och att svälja. Benen värkte. Droppen kom hemma, när jag ganska nyss kommit innanför dörren. Mammas sambo Stiv (kejrå', Stephen egentligen) frågade hur det var med mig. Han är rätt bra på att läsa mig dendära. Då bröt jag ihop. Tårarna sprutade. De två, mamma och Stivo, känner mig, tja, mer än väl. De visste att det faktiskt inte kunde handl om något särskilt. Den forna sjuksköterskan till mammo jag har letade fram tablettasken, höhö, och läste högt om biverkningarna. Ja, hade det haft någon djupare förklaringen den här gången så hade jag nog inte skrattat åt det, rätt soft med maaamm och Stepphän.
Inte allergisk, bara något känslig. Eller, otålig skulle jag säga. Jag slutar med dem helt enkelt. Skaffar malaria istället. Avdramatisering for the winners.
Malariatabletterna, ja, lariam
Inför Ghanaresan har jag vaccinerats. Ganska mycket.
- Twinrix, nr 1 (hepatit A + B)
- Twinrix, nr 2
- Imovax, nr 5 (polio)
- BCG (tuberkulos)
- Stamaril (gula febern)
- Meningokockvaccin (hjärnhinneinflammation)
- Typherix (tyfoid feber)
- Dukoral, drickvaccin 2 doser (Kolera och ETEC)
- Lariam, tabletter (malaria)
Allting har gått smärtfritt. Visst är många på samma nivå, men mindre spruträdd än vad jag är går inte att vara. Så smärtfritt, yes. Synd bara att jag ofrivilligt var känslig emot malariatabletterna. Det var få av biverkningarna som inte uppkom. Sömnstörningar, muskelvärk, yrsel, illamående och inte minst känslostörningar! Jag tog den första tabletten i fredags och de två senaste dagarna har jag känt mig olustig och orolig. Det kan jag precis som andra göra, så jag hade inte en tanke på att det kunde ha en konkret förklaring. Jag valde att tro, kanske sanning i det också såklart, att jag led av en plågsam "hannaabstinens". Min tvilling i Australien som kan saknas som satanigatan ibland (OBS! But we're doing great, mihi). Bägaren var på väg att rinna över när jag var på väg hem ifrån pappa. Då blev bröstet plötsligt jättetungt och jag fick svårt att andas, och att svälja. Benen värkte. Droppen kom hemma, när jag ganska nyss kommit innanför dörren. Mammas sambo Stiv (kejrå', Stephen egentligen) frågade hur det var med mig. Han är rätt bra på att läsa mig dendära. Då bröt jag ihop. Tårarna sprutade. De två, mamma och Stivo, känner mig, tja, mer än väl. De visste att det faktiskt inte kunde handl om något särskilt. Den forna sjuksköterskan till mammo jag har letade fram tablettasken, höhö, och läste högt om biverkningarna. Ja, hade det haft någon djupare förklaringen den här gången så hade jag nog inte skrattat åt det, rätt soft med maaamm och Stepphän.
Inte allergisk, bara något känslig. Eller, otålig skulle jag säga. Jag slutar med dem helt enkelt. Skaffar malaria istället. Avdramatisering for the winners.
Malariatabletterna, ja, lariam
Kommentarer
Postat av: hanna
men siss, inte skrämma hanna :'(
Postat av: siss
ingen fara. dom där tabletterna är kända för att göra människor skumma*
Postat av: Mamma
ja, lite märkligt att späda på de vanliga symtomen hehe:))
Postat av: sofie
haahahahahahahahahahahahahahaahahhaaha! just det ja. ja, det är ju dumt mamm-ooooooooooooooooo
Trackback
