Sofies värld

Tjannare!

Jo, det har ju gatt en dryg vecka sen senaste uppdateringen och faktiskt sa har det sina skal. Jag gick hit I torsdags, men précis da var det stromavbrott. De tar det I och for sig dagligen har nere, men det varade I tva timmar, ja, klockan blev for mycket. Det stangde. Pa fredagen reste jag bort over helgen och kom tillbaka sondagskvall. Da gick jag hit, men just det attans. De tar stangt pa sondagar. Saklart. Fran natten till mandag och fram till I princip NU har jag varit sjuk. Feber och grov diarre. Dar kom forsta slangen av det man raknar med att drabbas av nar man aker till Afrika. Sa visst, jag har matt som ett as, men det som inte dodar det hardar. Eller, jag vill nog hellre saga att det-som-inte-mordar-ar-vart-att-drabbas-av-sa-lange-jag-far-vara-kvar-i-Ghana. Sa ar det. Nu till vad som hant, sen sist.

Jobbet forsatte veckan ut I stil med forsta dagen. Jag behovs verkligen inte dar, men jag m,aste saga att jag tydligen ar ratt grym pa att ta for mig. Jag menar, jag har skapat en betydelse sa lange jag nu stannar dar. Jag ger barnen massor med berom for teckningar och har lart dem tva nya sanger, “OldMcdonald” och “Eensy, weensy spider”, utan att sla dem bara for att de inte kan den efter forsta gangen! De ar grymt duktiga som lar sig pa tredje och de gor de med gladje om jag uppmuntar dem pa vagen. Japp. Jag ar faktiskt liiiite stolt. Jag har namligen den norska tjejn som ju flyttade in I fredags att “jamfora” med. Jag vill verkligen inte anvanda jamfora for jag kanner mig inte battre an henne, utan det hjapler mig bara att inse att JAG ar bra pa att gora det basta av situationen. Hon borjadei mandags, igar, och jobbade aven idag.Jag var ju hemma och sjuk bada dagarna, men hon berattade at thon bara suttit vid vart gemensamma arbetsbord och last sin bok eller ocksa pa en stol och tittat pa under nagon lektion. Jag var ju I precis samma sits forra veckan, sa jag kan ju referera. Ehm, som sagt for min egen skull. Jag har saklart inte sagt mer till henne an att jag frgadae om en form av veckoschema och larde dem sanger jag kunde. Ni forstar. Allt jag vill saga ar att jag kanske hittat en liten, tja, bra egenskap hos mig sjalv liksom.

Den norska tjejen kom ifredags ja. Marie (uttala e:et, vilket hon gor I Sofie ocksa, hehe) ar jatteskon. Jag gillar henne verkligen redan. Hon ar latt att prata med och vi har ju en hel del gemensamt, just nu. Hon bor I Oslo ocksa. Jag kan hennes hemmatrakter dessutom efter mitt, Millas och Simons aventyr I hostas! Pa fredagen hann vi inte traffas sa lange for jag reste som sagt da. Jag skulle till Agona-Swedru for att traffa nagra av mina volontarvanner. De flesta bor dar. Idun, Ane, Nathalie, Frida, Melinda och Julia. Frida hade tagit ledigt i tva veckor for att resa med andra volontarer som hon jobbar med som ska aka hem sen sa hon var inte med och Nathalie var sjuk. Jag sov hos Melinda och Julia pa fredagen. Jag kom inte dit forran pa kvallen, men innan laggdags gick jag, Ane, Idun, Melinda, Julia och Alice (hon fran Australien), som rest till Swedru fran dar hon bor har nere, pa restaurang. Hela lordagen softade vi sedan vid en pool som fanns pa ett hotell I Swedru. JAG HAR HAFT BADA-ABSTINENS! Jag bor inte nara havet och man far inte bada I sotvatten. Det finns massa skabbiga maskar och annat slemm som kan krypain genom huden och vandra runt I kroppen. Ovart. Da langtar jag hellre ihjal och desto battre blir det nard et ar jag och havet. Havet, havet, havet. Pa lordag kvall akte bara jag vidare till Kasua dar Mia bor. Johanna var ocksa dar. De kunde inte vara med pa fredagen eftersom de skulle pa brollop. Grymt! Fast, det var tydligen misslyckat. For det forsta var det en forlovning, devantadei tva timmar pa en forsenad gast, maten var kall och, ja, de lat saga mojligen lyckligt kara sag jattesura ut. Naja, jag kom dit iallafall. Tank att jag klarar att resa runt I en frammande varld sjalv utan att ha en aning om innan hur jag ska bête mig. Varifran, nar, ja, allt man har koll pa nar man reser hemma. Oroa er nu inte. Aker man pa dagen ar det helt okej. Aven om Ghana ligger som tredje land i topp pa rangordnad lista over lander med flest trafikolyckor. Vi var alla tre trotta. Gick och la oss direkt, men lag och pratade I timmar. Jattemysigt. Faktiskt inte alls mest om Afrikalivet. Nej, om annat. Vara liv fram till nu. Sondagen tankte vi spendera pa stranden, men naha. Da var det forsta helmulna dagen. Det hade verkligen uppskattas om man inte var starndinstalld. Vi akte anda till Kokrobitebeach, at pa en restaurang och tittade runt I standen langs stranden. Jattefina saker, salde de dar. Och mycket. Det var nu I det narmaste turistit. Det brukar det inte vara nagonstanns har, men sag man sag omkring dar var I princip alla hudfarger representerade. Jag kopte ett handgjort linne och en t-shirt av en rastafariman. Verkligen parokt och helt coooooooooooooooooooool. Cool lugn, alltsa. Eller, savlig. Allt han salde var grymt snyggt iallafall. De jag kopte gick I tva olika beiga farger, en mer brun och en mer graddvit, med svarta handmalningar pa. Smutsiga var de ocksa, vilket var meningen saklart. Sedan akte jag hem. Umgicks med Marie hela kvallen, fram tills att vi gick till sang och jag blev sjuk. Och sjukare.

Nu langtar jag till att fa ga till jobbet igen imorgon. Jag har legat pa rummet sedan natten till mandagen fram till idag innan jag gick hit vis halv tre. Lite instangd har jag allt kant mig. Det kanns grymt att fa langta till om tva och en halv vecka ocksa. Det ar namligen klart att jag far byta till samnma barnhem som Johanna! Ett barnhem. Det ska bli bra. Det tror jag allt. Johanna ar kvar I en manad da, sedan ar det ju bara en och en halv manad kvar for mig. Markligt vad tiden kan kannas kortare nar den delas upp. Ja, sedan har jag ju aventyr I form av utflukter varje helg! Japp. Till helgen ska vi till Anamobu. Dar finns en jattefin strand och ett slavfort fran kolonisationen! Sa sover vi pa hotell dar till sondag.

JAG TANKER PA ER! Men, saknar er inte riktigt an. Forrutom nar jag var sjuk. E-he.